Magma topp logo Til forsiden Econa

Johan Ljungberg är direktör och chef för Nordiska Investeringsbankens miljöenhet. Han är teknisk doktor i miljögeokemi från Luleå tekniska universitet, Sverige.

Marknadstänkande och miljö går att kombinera - finanssektorn har inflytande

Framgångsrik affärsverksamhet beaktar miljöaspekter, såväl ekologiska som sociala. Hållbar tillväxt är utgångspunkten för de nordiska och baltiska ländernas gemensamma finansinstitution Nordiska Investeringsbanken, med missionen att främja såväl konkurrenskraft som miljö.

Nordiska Investeringsbanken (NIB) grundades av de nordiska länderna i mitten av 1970-talet i efterdyningarna av oljekrisen under en tid då det inom de nordiska slutna ekonomierna rådde brist på kapital. Syftet var då att generera finansiering för stora investeringar. I dagsläget är situationen en annan: kapitalströmmarna rör sig fritt och det råder rent av ett överutbud på pengar. I en globaliserad värld står NIB:s medlemmar och ägare – de nordiska länderna och de baltiska länderna, som anslöt sig till banken 2005 – nu inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft och samtidigt värna om en sund miljö.

Det är i den här utmaningen som NIB kan stötta sina medlemmar. Banken, som har kring 160 anställda och huvudkontor i Helsingfors, är verksam i nästan 40 länder och har utestående lån på cirka 12 miljarder euro. Banken finansierar investeringar inom infrastruktur och tillverkning, satsningar på forskning och utveckling samt gränsöverskridande verksamhet. NIB deltar främst i stora investeringsprojekt, men finansierar också små och medelstora företag genom samarbetsavtal med lokala banker som agerar som intermediärer. NIB lånar ut på marknadsmässiga villkor och finansieringen innehåller inga element av subsidier. Investeringar i transport- och energiinfrastruktur i Östersjöområdet har hög prioritet, såsom även miljösatsningar.

Finanssektorn påverkar miljön indirekt

Finanssektorns miljöpåverkan är stor, om än i hög grad indirekt. Genom sin finansiering och därtill anslutna processer kan finansiella aktörer bidra till en miljömässigt gynnsam utveckling. År 2006 undertecknade Europarådets utvecklingsbank CEB, Europeiska investeringsbanken EIB, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD, Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO och NIB deklarationen European Principles for the Environment, med syftet att stödja hållbar utveckling och värna om och förbättra miljön. Som bäst förnyar NIB sin miljöpolicy från 2001. Miljöpolicyn anger vilka processer banken följer i sin utlåning. Målet är att den reviderade miljöpolicyn kommunicerar bankens ståndpunkt i miljöfrågor i samklang med bankens mission och strategi, som poängterar just miljö och konkurrenskraft, och att den är i linje med övriga internationella finansinstitutioners motsvarande principer. En detaljerad miljöpolicy skall stödja bankens miljömandat och samtidigt skapa mervärde för bankens kunder: klara riktlinjer ligger i kundernas intresse. För att den reviderade miljöpolicyn skall vara mångsidig och ha högsta möjliga kvalitet har allmänheten haft en möjlighet att kommentera utkastet till ny policy.

Finanssektorns internationella aktörer kan genom sina processer bidra till att sprida god praxis och stötta sina kunder i att bygga upp miljörutiner. NIB finansierar till exempel små och medelstora företags verksamhet genom lokala intermediärbanker. NIB stöttar intermediärbankerna i att se över sina miljörisker. Då det gäller länder i utveckling är basinvesteringar för rening av vatten, avloppsvatten och avfall viktiga komponenter i infrastrukturen, och implementering av ny teknik medför ekologiska, sociala och ekonomiska framsteg.

Som de nordiska och baltiska ländernas internationella finansinstitution agerar NIB såväl regionalt som globalt. I Östersjöområdet finansierar banken bland annat projekt som minskar övergödning och försurning. På det globala planet är klimatförändringen och utsläppen av växthusgaser angelägna frågor, och de åtaganden som formulerats i Kyotoprotokollet är en utmaning för de flesta av bankens projektländer. Därför ger NIB förnyelsebara energiformer hög prioritet och har utlåning till vattenkraft, vindkraft och geotermisk energi. Då tillgången på traditionella energikällor sinar med risk för betydande prishöjningar är utvecklingen av alternativa energilösningar en viktig fråga även ur konkurrenssynpunkt.

Investeringsprojekt medför alltid risker och ansvar. Vid NIB är miljöfrågor integrerade i kreditprocessen och utvärderingen av miljöaspekter är en viktig del av behandlingen av varje enskilt projekt som banken utvärderar för eventuell finansiering. NIB:s miljöexperter gör en intern, oberoende miljöanalys i samband med varje enskild låneansökan. Miljöanalysen baseras på miljökonsekvensbeskrivningar, miljörevisioner och annan tillgänglig dokumentation. De projekt som finansieras av NIB skall överensstämma med projektlandets miljölagstiftning och internationella miljökonventioner och -standarder samt ha alla nödvändiga miljötillstånd. Projekten skall även i övriga avseenden uppfylla bankens kriterier för vad som miljömässigt är ett acceptabelt projekt.

Förutom att granska samtliga projekt ur miljöhänsyn, lägger NIB därtill speciell vikt vid projekt som förbättrar miljön. Omkring en femtedel av NIB:s utlåning går till miljösatsningar. Det handlar om finansiering för projekt som hänför sig till utsläppsbehandling eller som är utsläppsförebyggande. Typiska utsläppsbehandlande investeringar är avloppsrening, rökgasrening och avfallshantering. Därtill kommer ett stort antal projekt som gäller utveckling och tillämpning av miljöeffektiv och utsläppsförebyggande teknik. Renare produktionslösningar ger win-win-möjligheter med förbättringar både i produktivitet och ur miljöhänseende.

Av bankens totala utestående miljölån finns största delen i Sverige och Finland, som följs av Central- och Östeuropa, Norge och Danmark. Cirka en tredjedel av NIB:s utlåning till Baltikum och Polen samt över 60 procent av utlåningen till nordvästra Ryssland består av miljölån. I Norge har NIB till exempel finansierat avfallsförbränningsanläggningar, i Finland satsningar på bioenergi och på Island investeringar i geotermisk energi.

Mäta och rapportera

I och med att finanssektorn framför allt bidrar till hållbar utveckling indirekt genom sin finansiering är det en utmaning att mäta och rapportera den påverkan finansiella aktörer har. NIB strävar efter att vidareutveckla mätredskap för att utvärdera vilka miljöeffekter dess verksamhet har och i vilken mån bankens miljöpolicy verkställs. Det gäller att kvantifiera utsläppsminskningar för att få en helhetsbild. Uppgifter om utsläpp till luft i form av svavel- och koldioxid och om utsläpp till vatten i form av fosfor och kväve finns i allmänhet tillgängliga, men miljögifter som dioxiner och kvicksilver är det svårare att få fram data på. NIB strävar även efter att utveckla rapporteringen av bankens arbete för hållbar utveckling. I dagsläget ger stora industriella bolag och även stora internationella finansinstitutioner ut omfattade miljörapporter. För en liten aktör som NIB gäller det att utnyttja sina resurser effektivt för att förbättra sin rapportering.

Enskilda miljöinvesteringar både då det gäller utsläppsbehandling och utsläppsförebyggande kan ha stora konsekvenser. De projekt som NIB avtalade om att finansiera år 2006 kommer uppskattningsvis att leda till årliga utsläppsminskningar på 117.700 ton svaveldioxid, som ger upphov till sura regn. Det här kan jämföras med att de årliga utsläppen i hela Sverige är 40.000 ton svaveldioxid. Då det gäller koldioxid var effekterna mindre markanta, om än viktiga: NIB-finansierade projekt år 2006 beräknas minska koldioxidutsläpp med 755.000 ton per år, vilket är ungefär en procent av Sveriges totala årliga utsläpp på 70 miljoner ton koldioxid.

Inte minst i medlemsländernas närområden finns det ett stort behov av miljöinvesteringar. I nordvästra Ryssland är miljöinvesteringar kostnadseffektiva: varje investerad euro kan ge stora resultat. NIB-finansierade projekt i nordvästra Ryssland uppskattas minska utsläppen med 150.000 ton svaveldioxid per år och 650.000 ton koldioxid per år. Projekten i det här området är dock ofta utmanande; de sträcker sig över en lång tid och kräver ett intensivt samarbete mellan ryska myndigheter, företag och olika finansiärer.

Samarbete

Nordliga dimensionens miljöpartnerskap NDEP som etablerades år 2001 är ett viktigt forum för finansiering i nordvästra Ryssland och NIB har tagit en aktiv roll i partnerskapet. Syftet med NDEP är att samordna och främja finansieringen av angelägna miljöinvesteringar med gränsöverskridande verkningar i Östersjöområdet och Barentsregionen, med fokus på nordvästra Ryssland inberäknat enklaven Kaliningrad. Partnerskapet kombinerar expertis och resurser från EBRD, EIB, NIB, Världsbanken, Europeiska kommissionen och Ryska federationen och är ett exempel på vad man kan åstadkomma vid fruktbart samarbete mellan olika parter.

Partnerskapet främjar hållbara lösningar för avloppsrening, avfallshantering och energiförsörjning samt för hantering av nukleärt avfall. NDEP inriktar sig även på industriella miljöproblem. Projekten finansieras genom en kombination av långfristiga lån, biståndsfinansiering och lokala medel. År 2005 avslutades det första NDEP-projektet då det Sydvästra avloppsreningsverket i S:t Petersburg öppnade. I och med reningsverket minskade utsläppen av orenat avloppsvatten till Finska viken och Östersjön avsevärt, även om staden fortfarande inte renar allt sitt vatten. Projektet samlade privata företag, finansinstitutioner och länder. NIB agerade som ledande bank för projektfinansieringen. Nu har man initierat ett projekt för att S:t Petersburg i framtiden skall rena allt sitt avloppsvatten. Projektet, som sträcker sig över många år, syftar till rening av den resterande andelen på 25 procent av avloppsvattnet som fortfarande går direkt ut i Finska viken. NDEP arbetar också med finansiering för bland annat avfallshantering i Kaliningradregionen, industriella miljösatsningar kring Ladoga och Onega samt kommunala miljöprojekt i Novgorod.

Direkta effekter bör beaktas

Trots att finanssektorns största inflytande då det gäller miljö är indirekt, bör aktörerna även se om sitt eget hus och beakta frågor som energi-, vatten- och materialkonsumtion. Det här är nödvändigt inte minst för att bibehålla sin trovärdighet gentemot kunder, investerare och ägare. Finanssektorns industriella kunder har kommit långt då det gäller uppföljning och rapportering av sin miljöpåverkan, delvis till följd av att påtryckningarna gentemot de här aktörerna med omfattande direkt miljöpåverkan har varit större än gentemot aktörer med indirekt miljöpåverkan. Här kan finanssektorn lära av sina kunder.

Konklusioner

Länderna i norra Europa står idag inför utmaningen att hävda sig i den globala konkurrensen. Förmåga att förena åtgärder för att stärka den ekonomiska konkurrenskraften med åtgärder för att främja en sund miljö är ett långsiktigt trumfkort. I en värld där tillgången på resurser är knapp, vilket tar sig uttryck i råvaru- och energipriser, är resurssnåla processer lönsamma såväl ekonomiskt som ekologiskt. Utvecklingen av tekniska lösningar som är effektiva både ur finansiell synpunkt och ur miljöhänsyn bidrar vidare till ekonomisk aktivitet. Här har länderna i norra Europa goda förutsättningar att inta en ledande position då det i området finns en betydande teknisk resursbas. I tävlan om investeringar och kompetent arbetskraft torde en sund miljö i framtiden vara en viktig aspekt i affärsmiljön. Miljösatsningar kan alltså av flera olika skäl ses som investeringar, inte som kostnader.

NIB ser som sin roll att agera som en Östersjöbank, där Östersjöområdet inkluderar även Norge och Island. För att Norden och Baltikum skall klara sig globalt är det nödvändigt att göra Östersjöregionen mer attraktiv som helhet. Arbete för att nå högre ekonomisk och ekologisk effektivitet främjar det här syftet. NIB vill bidra till den här utvecklingen genom att finansiera transport- och energiinfrastruktur som förenar området, internationell aktivitet som sträcker sig över gränserna, satsningar på teknikutveckling och miljöförbättringar. För att skapa en stark Östersjöregion krävs samarbete mellan många olika aktörer. Som de nordiska och baltiska ländernas gemensamma finansinstitution kan NIB bidra till samarbetet.

Det är genom en öppen dialog mellan olika parter – både inom finanssektorn, och mellan finansiella aktörer, kunder, investerare och myndigheter – som finanssektorn kan främja hållbar tillväxt. Beredskap att dela med sig av sin kunskap, förmåga att uppfatta på vilka områden man kan bidra med mervärde, samt ödmjukhet och vilja att utveckla och förbättra sina processer är avgörande för vilken roll finanssektorn kan ha.


© Econas Informasjonsservice AS, Rosenkrantz' gate 22 Postboks 1869 Vika N-0124 OSLO
E-post: post@econa.no.  Telefon: 22 82 80 00.  Org. nr 937 747 187. ISSN 1500-0788.

RSS