Magma topp logo Til forsiden Econa

Dr. Jonas Gabrielsson är universitetslektor och docent vid Lunds Universitet och även verksam som universitetslektor vid Högskolan i Halmstad. Hans forskning är särskilt inriktad mot kommersialisering och spridning av ny teknologi, entreprenörskap bland akademiker, samt ägarfrågor och styrelsearbete i nya och små företag. Han har också ett generellt forskningsintresse kring skapandet och utvecklingen av nya marknader och branscher.

Dr. Eythor Johnsson är universitetslektor vid Universty of Iceland och extern lektor vid Copenhagen Business School. Han är också VD för Accelerate Business Research Center som fokuserar på acceleratorer och tillväxtstrategier för entreprenörsföretag. Hans forskning är inriktad mot acceleratorer för affärsutveckling, mentorskap, samt styrelseutveckling i nya och små företag.

Styrelser i unga entreprenörsdrivna företag

figurfigur

Sammendrag

Styrelser lyfts ofta fram som en outnyttjad resurs i nya och unga företag. Det finns dock begränsat med studier som lyfter fram det unga framväxande företagets särskilda behov och villkor. I denna artikel tar vi ett steg mot att bättre förstå användandet av styrelser i unga entreprenörsdrivna företag som vill växa och expandera på inhemska och internationella marknader. Studiens empiriska data kommer från unga företag som medverkat i Seed Forum International. Vi analyserar företagens finansieringskällor och utvecklingsfas i förhållande till deras styrelseaktivitet. Sammantaget visar studien att styrelsen får större roll och betydelse när organisationens resursberoenden utvecklas i takt med att företaget växer. Vidare finner vi att aktiva styrelser i unga entreprenörsdrivna företag tar ett helhetsansvar för organisationens utveckling genom att vara involverade i en bred repertoar av olika styrelserelaterade uppgifter.

INLEDNING

Entreprenörskap lyfts idag fram som betydelsefullt för en fungerande samhällsekonomi eftersom framväxten av nya och unga företag driver på teknologisk och industriell förnyelse genom att kanalisera, omsätta och applicera nya kombinationer av kunskap och resurser (Spilling, 2006; Landström, 2010). Det läggs i policydiskussioner och stödinsatser särskild vikt vid tillväxtorienterat entreprenörskap, eftersom sådana framväxande företag bidrar disproportionellt till innovationer och nya arbetstillfällen (Audretsch, 2008) samtidigt som de genererar positiva sidoeffekter i form av indirekt kunskapsspridning mellan olika företag och branscher (Bishop, 2008). Denna typ av entreprenörskap omfattar nya och unga företag som ofta baserar sina verksamheter på affärsmodeller med ett högt kunskapsinnehåll (Delmar och Wennberg, 2010) och där företagets grundare har en tydlig ambition och vilja att fortsätta växa och utveckla affärsverksamheten på nationella och internationella marknader (Andersson och Evangelista, 2006).

Entreprenörer med uttalade tillväxtambitioner får ofta rådet att skapa sig en kompetent styrelse som kan hjälpa det begynnande företaget att expandera och utvecklas i önskad riktning (Lütken, 2011). Trots detta är forskningen om styrelser och styrelsearbete i framväxande unga företag näst intill obefintlig (Gabrielsson och Huse, 2010). Detta kan ses som en brist, eftersom sådan forskning kan ge utövande och framtida entreprenörer förståelse och handlingsberedskap för behovet av strategiskt ledarskap på styrelsenivå och hur styrelsen utvecklas under företagets tidiga tillväxtfaser. Vidare kan teoretiska och empiriska insikter om förutsättningar och villkor för styrelsearbete i unga växande företag vara värdefullt för de aktörer i innovationssystemet som arbetar med stödinsatser och rådgivning för att främja entreprenörskap och tillväxt i samhällsekonomin.

Med denna artikel söker vi förstå hur förutsättningarna och villkoren för styrelsearbete ser ut i unga entreprenörsdrivna företag. Vi använder medvetet uttrycket »entreprenörsdrivna« företag för att lyfta fram två saker. För det första befinner sig de unga företag vi är intresserade av i tidiga utvecklingsfaser (Minichilli och Huse, 2011), där huvudsakliga utmaningar handlar om att utveckla affärskoncept, identifiera potentiella målmarknader samt skapa en stabil och hållbar organisation kring företagets framväxande verksamhet. För det andra är unga företags framtidsutsikter ofta sammanlänkande med grundarnas egna mål och visioner med verksamheten (Johannisson, 2000), vilket innebär att viljan att växa är central för att bereda väg för företagets fortsatta expansion (Wiklund och Shepherd, 2008). I linje med detta konceptualiserar vi i denna studie entreprenörskap som en tillväxtskapande process som inte enbart handlar om att företaget befinner sig i tidig utvecklingsfas, vi markerar också att dessa insatser skall baseras på ambitionen och viljan att fortsätta utveckla och expandera den begynnande affärsverksamheten (Kolvereid och Bullvåg, 1996).

Artikeln är i sin helhet uppdelad i fem avsnitt. Efter denna introduktion följer en litteraturgenomgång med teori och hypoteser. I nästföljande del presenteras ett metodavsnitt avseende den empiriska studiens urval och variabler. Därefter presenteras studiens analys och resultat i förhållande till befintlig teori och praxis. I femte och sista avsnittet lyfter vi fram studiens huvudsakliga resultat och bidrag.

LITTERATUR OCH TEORI

Entreprenörskap, tillväxtvilja och faktisk tillväxt

Litteratur och forskning om entreprenörskap har länge lyft fram betydelsen av att nya företag startas upp som en av de viktigaste källorna till dynamik och jobbskapande i samhällsekonomin (van Praag och Versloot, 2008). Empiriska studier har även lyft fram att det endast är en mindre andel av alla nya företag som expanderar och växer (Delmar, Davidsson och Gartner, 2003). Dessa unga växande företag står dock för en stor del av nettotillförseln av nya arbetstillfällen (Delmar och Wennberg, 2010) och sambandet är särskilt tydligt under recessioner där tillväxtföretagen fortsätter att växa medan övriga företag istället tenderar att minska antalet anställda eller försvinna (Henreksson och Johansson, 2010).

En av de mest centrala faktorerna som lyfts fram i forskningen för att förklara varför vissa nystartade företag fortsätter att utvecklas och växa är grundarnas egna intentioner och ambitioner med verksamheten (Wiklund och Shepherd, 2003) där det finns ett empiriskt samband mellan viljan att växa och företagets faktiska tillväxt (Kolvereid och Bullvåg, 1996). Detta har att göra med att nya företag startas upp av en mängd olika anledningar andra än att maximera ekonomiska värden, till exempel att vara sin egen chef eller att få möjlighet att utveckla sina idéer (Kolvereid, 1992). Forskningen visar därtill att sambandet mellan viljan att växa och faktisk tillväxt både påverkas och stärks av de resurser och de möjligheter som företaget har och kan få tillgång till genom grundarnas utbildning, kompetenser och nätverkande (Johannisson, 2000; Wiklund och Shepherd, 2003).

Styrelser i entreprenörsdrivna företag

Ett utmärkande drag för unga entreprenörsdrivna företag är begränsningar vad gäller grundarnas egna kompetenser och kontaktytor. I detta avseende spelar förmågan att dra till sig nödvändiga resurser en central roll för att möjliggöra och realisera den önskade tillväxten (Johannisson, 2000). En möjlighet är att använda sig av företagets styrelse för att få tillgång till extern kompetens och ett utökat kontaktnät, vilket i sin tur stödjer tillväxtskapande processer (Huse, 2000; Lütken, 2011). En styrelse kan i detta avseende hjälpa till med att exempelvis övervaka och följa upp det unga företagets finansiella situation, säkra immateriella värden, utöka de befintliga strategiska nätverken, förbereda och realisera expansion på inhemska och internationella marknader samt stödja den fortsatta strategi- och affärsutvecklingen.

Även om det utifrån befintlig praxis och dokumenterad erfarenhet går att lyfta fram en rad potentiella fördelar med en aktiv styrelse för unga entreprenörsdrivna företag, är den forskningsmässiga kunskapen om förutsättningar och villkor för styrelsearbete i dessa sammanhang begränsade (Gabrielsson och Huse, 2010). De flesta studier inom entreprenörskapsområdet har gjorts på relativt mogna småföretag och där forskare intresserat sig för varför vissa privata småföretag utökar sin styrelse och tar in externa styrelseledamöter trots att detta inte behövs enligt lagstiftning. Fiegener, Braun, Deux och Dennis (2000) visar till exempel i en amerikansk studie att mindre företag utökar sin styrelse och tar in externa ledamöter framförallt för att tillfredsställa externa ägare. Gabrielsson (2007a) visar i en svensk studie av små teknikföretag på liknande resultat där förekomsten av externa ägare är den huvudsakliga faktor som förklarar varför en del företag utökar sin styrelse och tar in externa ledamöter. Potentiella fördelar vad gäller möjligheten att få tillgång till resurser och kompetenser verkar således spela mindre roll som förklaring till en utökad och potentiellt mer aktiv styrelse i dessa sammanhang.

Teoretiska perspektiv på behovet av en styrelse

Rent teoretiskt kan man förstå behovet av en styrelse i unga entreprenörsdrivna företag från två olika perspektiv (Gabrielsson och Huse, 2010). Det ena teoretiska perspektivet tar sin utgångspunkt i behovet av kontroll från externa aktörer som har investerat i företaget men som saknar daglig insyn i företagets verksamhet. Detta perspektiv bottnar i agentteoretiska resonemang (Jensen och Meckling, 1976) som lyfter fram att entreprenörers incitament att allokera resurser till aktiviteter som skapar ekonomiskt värde reduceras i takt med att deras eget ägande minskar i företaget. I detta sammanhang blir styrelsen en viktig kontroll- och övervakningsmekanism för att minska potentiell asymmetrisk information mellan entreprenörer och investerare och där styrelsen kan se till att företagets strategier och handlingar går i linje med ägarkollektivets intressen (Fama och Jensen, 1983; Gabrielsson och Huse, 2010). Styrelsen kan därmed ses som en kontrollerande och beslutsfattande instans som blir betydelsefull när externa investerare går in som ägare i verksamheten. Detta går i linje med tidigare studier av etablerade småföretag (Fiegener et al., 2000; Gabrielsson, 2007b). Utifrån dessa teoretiska resonemang kan vi formulera följande hypotes:

H1: En aktiv styrelse i unga entreprenörsdrivna företag är en konsekvens av företagets finansiering, där aktiva styrelser oftare finns i företag med externa finansiärer.

Det andra teoretiska perspektivet tar sin utgångspunkt i entreprenörens behov att kontrollera sin omgivning för att möjliggöra att företaget växer och utvecklas. Detta perspektiv bottnar i resursberoendeteoretiska resonemang (Pfeffer och Salancik, 1978) som lyfter fram att företaget behöver tillgångar och resurser som andra aktörer och organisationer kontrollerar. I detta sammanhang öppnar en aktiv styrelse upp för möjligheten att reducera företagets kontextuella osäkerhet genom att rekrytera externa ledamöter med kompetens och kontakter som i sin tur gör att resursberoenden kan hanteras och minimeras (Hillman, Cannella och Paetzold, 2000; Erikson och Bjørnåli, 2011). Det skall dock påpekas att resursberoenden inte är kopplat till företagets allmänna behov av resurser. Snarare skapas och byggs resursberoenden upp i förhållande till företagets specifika beslut och aktiviteter. Dessa beslut och aktiviteter skapar behov av stabila relationer och kontakter med de aktörer som kontrollerar tillgången på tillgångar och resurser som är kritiska för att företaget skall kunna fortsätta sin verksamhet. Styrelsen kan därmed ses som en osäkerhetsreducerande instans vars roll och betydelse varierar med företagets faktiska resursberoenden (Hillman, et al., 2000), vilket i unga framväxande företag hänger ihop med hur företagets mål, verksamhet och aktiviteter utvecklas (Gabrielsson och Huse, 2010). Dessa teoretiska resonemang leder oss till följande hypotes:

H2: En aktiv styrelse i unga entreprenörsdrivna företag är en konsekvens av företagets framväxande resursberoende, där aktiva styrelser oftare finns i senare utvecklingsfaser.

Styrelsens uppgifter

Även en styrelses faktiska uppgifter kan förstås utifrån de agent- och resursberoendeteoretiska resonemang som presenterats ovan. Agentteorin förespråkar att en styrelse skall vara involverad i beslutsfattande vad gäller ägarfrågor, budgetar och företagets finansiella status (Gabrielsson och Politis, 2009) samtidigt som den också bör ratificera och övervaka beslut som rör marknaden, strategiska kunder och framtida affärskoncept (Zahra et al., 2000; Gabrielsson, 2007b). Dessa uppgifter ses som viktiga eftersom de påverkar det ekonomiska värdeskapandet och därigenom även ägarnas potentiella avkastning på sin investering (Jensen och Meckling, 1976). Resursberoendeteorin förespråkar å andra sidan styrelsens uppgift att bidra med nätverk och lobbying (Borch och Huse, 1993; Gabrielsson och Politis, 2007) och att bistå med rådgivning och kompetent stöd inför strategiska beslut (Hillman et al., 2000). Genom dessa uppgifter ökar företagsledningens handlingsutrymme samtidigt som det framväxande företagets kontextuella osäkerhet reduceras (Pfeffer och Salancik, 1978).

Huse (2007, sida 310) utvecklar en modell baserat på liknande teoretiska resonemang där han identifierar en styrelses möjliga utveckling i olika riktningar. Utgångspunkten är Den passiva styrelsen som antingen bara finns på pappret eller som saknar reell funktion i företaget (Mace 1971). Bekvämlighet samt låga eller inga förväntningar på styrelsens bidrag karaktäriserar denna situation. Sedan finns det kontrollstyrelsen som söker oberoende och distans i förhållande till företagets ledning (Gabrielsson och Huse, 2005). Det löpande styrelsearbetet fungerar som en övervakningsinstans för företagets externa intressenter (Gabrielsson och Huse, 2002a), framförallt investerare och ägare som inte är involverade i den dagliga verksamheten. En annan möjlig utveckling är servicestyrelsen som bygger på lojalitet och viljan att bygga och upprätthålla goda relationer. Styrelsen är kollegial och tillitsfull och det är framförallt företagsledningens mål och visioner som sätter agendan för styrelsearbetets inriktning. Slutligen identifierar Huse (2007) den värdeskapande styrelsen som har företagets bästa i åtanke utan specifik hänsyn till enskilda intressen i och omkring företaget. Denna proaktiva styrelse karaktäriseras av ett vidsynt strategiskt perspektiv som balanserar behoven av kontroll och service på kort och lång sikt, för att på så sätt skapa värden genom hela företagets värdekedja (se även Huse, Gabrielsson och Minichilli, 2009).

Styrelser i mindre företag brukar i regel karaktäriseras som servicestyrelser som främst används för att komplettera företagets interna resursbas (Castaldi och Wortmann, 1984; Gabrielsson och Huse, 2005). Även om styrelsearbetet i mindre företag ofta aktiveras genom att externa ägare blir involverade (Fiegener et al., 2000; Gabrielsson, 2007a), visar studier att det fortsatta styrelsearbetet ändå i hög grad blir präglat av serviceuppgifter såsom nätverkande, lobbying och rådgivning (Gabrielsson, 2002a). Detta förklaras enligt Gabrielsson och Huse (2002b) av att en utökad styrelse med externa ledamöter möjligen kan ha en disciplinerande funktion (Mace, 1971) medan grundarens inflytande och dominerande ställning ofta gör att styrelsen får en mer passiv roll i förhållande till företagets strategi- och affärsutveckling. Detta i sin tur gör att styrelsen i mindre företag framförallt blir fokuserad på att bistå med service för att stödja och stötta grundarens mål och visioner med verksamheten. Utifrån denna diskussion formulerar vi följande hypotes:

H3: Styrelser i unga entreprenörsdrivna företag är i huvudsak servicestyrelser som framförallt är involverade i uppgifter såsom nätverkande, lobbying och rådgivning.

STUDIENS METOD

Urval och datainsamling

Med utgångspunkt i vårt intresse för unga entreprenörsdrivna företag valde vi att identifiera ett lämpligt urval företag genom att kontakta Seed Forum International. Denna organisation består av ett internationellt nätverk av ideella stiftelser och representanter i drygt fyrtio olika länder som samordnas genom Seed Forum International Foundation i London. Idén till Seed Forum föddes 2001 i Norge och har idag utvecklats till ett globalt koncept där syftet är att matcha investerare med unga investeringsfärdiga entreprenörsföretag. Utvecklingen av Seed Forum uppmärksammas ofta som ett framgångsrikt »exportkoncept« från det norska innovationssystemet.

Genom att medverka i Seed Forum ges entreprenörer möjligheten att förbättra och utveckla sin förmåga att sälja in företagets affärskoncept till potentiella investerare genom medverkan i lokala, nationella och internationella matchmaking-forum. Under processen tränas, nomineras och väljs företagen ut för att säkerställa att de är investeringsfärdiga när de sedan träffar investerare. Seed Forum International organiserar samtidigt olika mötesplatser över hela världen där investerare och entreprenörer sedan kan träffas för att diskutera potentiella samarbeten. Målsättningen är att de medverkande ska skaffa sig kompetens för att göra sina företag »investeringsfärdiga«. Detta reducerar i sin tur investeringsrisken och skapar möjligheter för matchningar som gagnar samtliga parter. Seed Forum riktar sig i detta avseende inte till en viss typ av investerare utan konceptet inkluderar olika typer och ägarformer, exempelvis privata investerare, såddfinansiärer, private equity-företag och andra finansiella intermediärer.

Vårt urval baseras på entreprenörsföretag som gått igenom Seed Forum-processen. Detta urval består av unga potentiella tillväxtföretag som utvecklar produkter och tjänster för internationella och globala marknader. Således passar urvalet vår definition av unga entreprenörsdrivna företag. Detaljerad information kring företags utvecklingsfas, finansiering och styrelsearbete finns i regel inte tillgängligt i offentliga databaser. För att testa studiens teorier och hypoteser behövde vi därför samla in primärdata genom att skicka ut en enkät. Samtliga mått i enkäten baseras på en noggrann genomgång av tidigare teoretisk och empirisk forskning inom områdena entreprenörskap och styrelsearbete. Majoriteten av de frågor och mätningar som används i enkäten har använts och validerats i tidigare forskning. Innan den slutliga enkäten fastställdes genomfördes noggranna tester för att säkerställa frågeinstrumentens användbarhet och relevans. En detaljerad beskrivning av de variabler som används i denna studie beskrivs i nästkommande stycke.

Enkäten riktades till 875 entreprenörer vars företag har deltagit i Seed Forum. Vi utgick från en lista med adressuppgifter där vi efter en kontroll kunde konstatera att 93 var förlegade och oanvändbara vilket reducerade gruppen till 782 potentiella respondenter. Efter ett utskick och en påminnelse fick vi svar från 127 respondenter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca. 16,2 procent. Dock skall det påpekas att det är sannolikt att fler adressuppgifter på listan inte längre var i bruk vilket innebär att den faktiska svarsfrekvensen i realiteten kan vara högre. Efter att ha gått igenom svaren och sorterat bort enkäter med ofullständiga svar eller där företagen nyligen lagts ned eller sålts, återstod 119 entreprenörsföretag för vidare analys.

Variabler

Företagens utvecklingsfas. Det finns olika teoretiska modeller som beskriver hur företag utvecklas och rör sig genom olika faser under sin utveckling (för en genomgång av denna litteratur se exempelvis Minichilli och Huse, 2011). Två gemensamma utgångspunkter kan dock identifieras i de modeller som särskilt beskriver framväxten av unga tillväxtorienterade företag (se exempelvis Lindström och Olofsson, 2001; Politis, Gabrielsson och Shveykina, 2012). Den första utgångspunkten är att modellerna skiljer mellan företagens såddfas, uppstartsfas och tidiga tillväxtfas. Den andra utgångspunkten är att varje fas innebär förändringar i företagets resursbas och behovet av fortsatt finansiering. Utifrån denna litteratur delade vi upp företagens utveckling i tre faser. Respondenterna ombads sedan i enkäten att fylla i vilken fas som bäst beskrev företagens nuvarande situation. Beskrivningen av de olika utvecklingsfaserna presenteras i tabell 1.

Tabell 1 Utvecklingsfaser i unga entreprenörsdrivna företag
UtvecklingsfasBeskrivning
Sådd En sökande och utforskande period innan någon formell organisation har börjat existera. Finansiering behövs för att stödja FoU-aktiviteter och för att utveckla ett initialt affärskoncept.
Uppstart En period som karaktäriseras av tidig organisering där företaget har registrerats och blivit en juridisk enhet. Finansiering behövs för att stödja produkt- eller konceptutveckling och för att utforska marknaden.
Tidig tillväxt En formell organisation är på väg att växa fram. Finansiering behövs för att starta upp eller utöka tillverkning och för att öka försäljningen.

Finansieringskällor. Vi identifierade olika finansieringskällor för entreprenörsdrivna företag genom att konsultera Bygrave och Hunt (2005). I denna lyfts följande källor fram som möjliga och potentiellt viktiga för att finansiera unga företags fortsatta utveckling: 1) egna besparingar, 2) familj/släktingar, 3) vänner/kollegor, 4) uppstartslån och liknande bidrag, 5) venture capital (inklusive affärsänglar) samt 6) acceleratorer/inkubatorer. I enkäten ombads respondenten fylla i vilka olika finansieringskällor som förekom i företaget.

Styrelseaktivitet. Vi utgick från Huse (2007) för att särskilja tre olika möjliga typer av styrelseaktiviteter. Här skiljde vi mellan 1) aktiva styrelser, 2) passiva styrelser med liten reell funktion, och 3) företag som inte använder sin styrelse. I enkäten ombads respondenten fylla i vilket alternativ som bäst beskrev företagets styrelse.

För att undersöka styrelsens aktivitet ställde vi även frågor kring förekomsten av externa ledamöter. Att rekrytera externa ledamöter ses ofta som en förutsättning för ett aktivt styrelsearbete i mindre företag (Ford, 1988; Daily and Dalton, 1992) även om det empiriska sambandet i många avseenden är oklart (Gabrielsson och Huse, 2005). Externa ledamöter operationaliserades och beskrevs i enkäten i linje med Fiegener et al. (2000) som medlemmar i styrelsen som inte var anställda och som inte heller var grundare eller ägare till företaget eller deras familjer. I enkäten ombads respondenten fylla i om företaget hade externa ledamöter i sin styrelse.

Styrelsens uppgifter. Vi använde oss av tidigare studier för att identifiera olika värdeskapande uppgifter för styrelser i mindre företag (Borch och Huse, 1993; Gabrielsson och Winlund, 2000; Huse, 2000; Gabrielsson och Huse, 2005; Gabrielsson och Politis, 2007; Gabrielsson och Politis, 2009; Minichilli och Huse, 2011). Med bas i denna litteratur skiljde vi mellan följande uppgifter: 1) beslut om ägande, budget och företagets finansiella situation, 2) beslut om marknader, kunder, samt nuvarande och framtida affärskoncept. 3) rådgivning och stöd till entreprenören, samt 4) nätverkande och lobbying. Styrelsens involvering i dessa värdeskapande uppgifter mättes i enkäten med hjälp av en Likert-skala (1–7) i enkäten, där 7 motsvarar mycket hög involvering.

ANALYS OCH RESULTAT

I följande avsnitt presenterar vi studiens resultat. Vi börjar först med en allmän beskrivning av entreprenörernas bakgrund och profilen på deras företag vad gäller utvecklingsfas och finansieringsformer. Därefter testar vi de hypoteser som formulerades i litteraturgenomgången. Resultaten diskuteras och kopplas till befintlig teori och litteratur.

Beskrivning av entreprenörer och deras företag

Av de entreprenörer som svarat på vår enkät ligger medelåldern på ungefär 40 år och drygt 84 procent är män. Denna profil ligger således i linje med empiriska studier av entreprenörer som rapporteras i internationell forskning. Ungefär hälften av respondenterna kommer från Norge medan resten är entreprenörer verksamma i andra länder i Nordeuropa. Majoriteten har examen från universitet eller högskolor där cirka hälften har magisterexamen (49,5 procent), en dryg tredjedel har en kandidatexamen. (32,1 procent) och där ungefär en av tio har doktorsexamen (11 procent). Detta styrker vårt antagande att de entreprenörer som medverkar i Seed Forum driver verksamheter och affärsmodeller som bygger på ett högt kunskapsinnehåll. Vad gäller utbildningsinriktning så har majoriteten en bakgrund inom management/ekonomi (43,7 procent). Därefter är det vanligast med en bakgrund som ingenjör (29,4 procent) eller inom informationsvetenskap (22,7 procent). Bland övriga utbildningsriktningar förekommer även nationalekonomi (10,9 procent) och design (7,6 procent) bland flera respondenter.

En central frågeställning i denna studie är de unga företagens utvecklingsfas. Här befinner sig majoriteten (53,8 procent) i en fas som motsvarar tidig tillväxt där en formell och fungerande organisation börjar växa fram. Strax över en tredjedel (34,5 procent) är i en uppstartsfas där företaget har registrerats och blivit en juridisk enhet och den formella organisationen börjar ta form. Resterande företag (11,8 procent) är i såddfasen och saknar därmed i stora delar en formell organisation. En beskrivning av företagens utvecklingsfaser presenteras i tabell 2.

Tabell 2 Företagens utvecklingsfas
UtvecklingsfasAntalProcent
Sådd 14 11,8
Uppstart 41 34,5
Tidig tillväxt 64 53,8
Total 119 100

Möjligheten att söka och erhålla långsiktig finansiering lyfts ofta fram som en kritisk faktor för att unga entreprenörsdrivna företag skall kunna utvecklas och växa (Landström, 2003). De aktuella finansieringskällor som används av företagen i denna studie presenteras i tabell 3. Det skall dock i sammanhanget påpekas att tabellen presenterar förekomsten och inte betydelsen av olika finansieringskällor. Detta innebär att en finansieringskälla kan ha stor relativ betydelse för företagets fortsatta utveckling trots att det endast står för en mindre del av företagets totala finansiering (Klofsten, Jonsson och Simón, 1998).

Tabell 3 Finansieringskällor för företagen
FinansieringskällorAlla (%)Sådd (%)Uppstart (%)Tillväxt (%)
Egna besparingar 74,8 64,3 78,0 75,0
Familj/släktingar 56,3 57,1 65,1 50,0
Vänner/kollegor 26,1 7,1 26,8 29,7
Uppstartslån och bidrag 38,7 35,7 51,2 31,3
Venture capital 29.4 14,3 29,3 32,8
Acceleratorer/inkubatorer 24,4 21,4 22,0 26,6

I tabellen kan man utläsa att egna besparingar är en central finansieringskälla i alla faser i företagets tidiga utveckling vilket visar på den ofta starka kopplingen mellan entreprenörer och det framväxande företaget. En annan notering som kan göras är att användningen av familj/släktingar är mindre för företaget som är i tidig tillväxt medan användningen av vänner/kollegor istället är högre. Uppstartslån och liknande bidrag förekommer i en dryg tredjedel av fallen där det är vanligast förekommande för företag i uppstartsfasen. En mindre andel av företagen är vidare finansierade med venture capital och denna finansieringskälla förekommer oftare i de senare faserna i företagens utveckling. Intressant att notera är också att acceleratorer/inkubatorer fungerar som finansieringskälla i en fjärdedel av företagen.

Styrelseaktivitet i entreprenörsföretagen

Studiens två första hypoteser gällde olika teoretiska förväntningar på vad som gör styrelser i unga entreprenörsdrivna företag mer aktiva. Vår första hypotes uttryckte i detta avseende en förväntan om att aktiva styrelser var en konsekvens av företagets finansiering och att det därmed oftare skulle finnas styrelseaktivitet i företag med externa finansiärer. Vi fokuserar i vår analys särskilt på finansiering via uppstartslån, venture capital och acceleratorer/inkubatorer eftersom dessa professionella aktörer ofta sätter krav på företagens styrelsearbete när de erbjuder finansiering eller blir engagerade som delägare (Klofsten et al., 1998; Gabrielsson och Huse, 2002). Tabell 4 presenterar styrelsernas aktivitet i företagen uppdelat per finansieringskälla.

Tabell 4 Styrelseaktivitet i företagen per finansieringskälla
StyrelseaktivitetAlla (%)Uppstartslånoch bidrag (%)Venturecapital (%)Acceleratorer/inkubatorer (%)
Aktiv styrelse 39,1 37,2 37,2 32,6
Passiv styrelse 22,7 40,0 48,0 16,0
Ingen styrelse 38,2 47,6 16,7 26,2
Externa ledamöter 31,9 25,4 26,9 11,9

I tabellen går att utläsa att aktiva styrelser inte verkar vara en konsekvens av finansiering via vare sig uppstartslån, venture capital eller acceleratorer/inkubatorer. I samtliga fall är det snarare en lägre andel aktiva styrelser bland dessa företag. Ett chi-2 test av sannolikhetsfördelningen visade inte några signifikanta skillnader mellan grupperna. Även förekomsten av externa ledamöter var lägre bland de företag som har finansiering via uppstartslån, venture capital och acceleratorer/inkubatorer. Således finner vi inget stöd för vår första hypotes (H1). Överlag verkar agentteoretiska resonemang rörande företagets ägande och finansiering spela mindre roll för att förklara styrelseaktivitet i denna kontext.

Vår andra hypotes uttryckte en förväntan om att aktiva styrelser i unga entreprenörsdrivna företag är en konsekvens av företagets framväxande resursberoenden, vilket skulle innebära att aktiva styrelser oftare förekommer i senare faser i utvecklingen. Tabell 5 presenterar företagens styrelseaktivitet uppdelat per utvecklingsfas.

Tabell 5 Styrelseaktivitet i företagen per utvecklingsfas
StyrelseaktivitetAlla (%)Sådd (%)Uppstart (%)Tillväxt (%)
Aktiv styrelse 39,1 8,3 35,9 47,5
Passiv styrelse 22,7 25,0 20,5 23,7
Ingen styrelse 38,2 66,7 43,6 28,8
Externa ledamöter 24,3 14,3 31,7 21,9

I tabellen går att utläsa att det finns fler företag med aktiva styrelser i senare utvecklingsfaser. Bland annat har nästan hälften av företagen i tidig tillväxtfas en aktiv styrelse (47,5 procent) medan motsvarande siffra för företagen i uppstartsfasen är strax över en tredjedel (35,9 procent). Antalet företag med aktiva styrelser är lägst i såddfasen. Vi genomförde även ett Chi-2 test för att ge statistiskt stöd för våra observationer i tabellen och dessa visade på en signifikant skillnad vad gäller andelen aktiva styrelser i tidiga och senare faser (X2-värde 5,260, .10-signifikansnivå). Vi finner således statistiskt stöd för vår andra hypotes (H2). Sammantaget pekar det på värdet av resursberoendeteoretiska förklaringar för att förstå styrelser i entreprenörsdrivna företag där styrelsens aktivitet kan ses som en funktion av att organisationen utvecklas och utvecklar resursberoenden.

Det är samtidigt intressant att notera i Tabell 5 att förekomsten av externa ledamöter inte följer samma mönster som styrelseaktiviteten. Förekomsten av externa ledamöter i styrelsen är i detta avseende betydligt vanligare bland de företag som är i uppstartsfas, där 31,7 procent av företagen har sådana ledamöter. Motsvarande siffra för företagen i tidig tillväxtfas är 21,9 procent. Förekomsten av externa ledamöter är alltså ingen tillförlitlig indikator för att mäta styrelseaktivitet i unga entreprenörsdrivna företag.

Till detta kan infogas att även om andelen företag med aktiva styrelser är lägst i såddfasen så förekommer det trots allt i några få fall. Detta visar bland annat på att en aktiv styrelse kan spela en potentiellt betydelsefull roll även i framväxande entreprenörsdrivna företag som ännu inte registrerats och där styrelsen rent juridiskt inte ännu fått någon formell status i företaget. Även denna observation stöder resursberoendeteoretiska argument om att styrelsen är en osäkerhetsreducerande instans vars roll och betydelse hänger ihop med företagets mål, verksamhet och aktiviteter (Hillman, et al., 2000),

Styrelseaktivitet och styrelseuppgifter i entreprenörsföretagen

Vår tredje hypotes uttryckte en förväntan om att styrelser i unga entreprenörsdrivna företag i huvudsak är servicestyrelser, involverade i uppgifter såsom rådgivning och nätverkande. Involveringen i olika värdeskapande styrelseuppgifter för de företag som rapporterar att de har någon form av styrelsearbete visas i tabell 6.

Tabell 6 Samvariation mellan styrelsens aktivitet och olika styrelseuppgifter
StyrelseuppgifterFinansMarknadRådgivningNätverk(m)(s.a.)
Aktiv styrelse .49** .62** .44** .47** 0,4 0,5
Beslut – finans .84** .81** .78** 5,3 2,0
Beslut – marknad .79** .86** 4,6 2,1
Rådgivning .84** 5,0 2,0
Nätverk 4,5 2,0
(m) = medelvärde, (s.a.) = standardavvikelse** Korrelationen är signifikant på .01-nivå

I enkäten mättes styrelsens involvering inom fyra olika områden: beslut om ägande, budget och företagets finansiella situation, beslut om marknader, kunder samt nuvarande och framtida affärskoncept, rådgivning och stöd till entreprenören, samt nätverkande och lobbying. Samvariationen mellan styrelsens aktivitet och olika styrelseuppgifter har sedan analyserats med hjälp av korrelationskoefficienter (Pearsons produkt–moment-korrelation). Tabell 6 visar på att samtliga styrelseuppgifter samvarierar i mycket hög grad och sambanden är signifikanta på 01-nivå. Vidare är aktiva styrelser starkt förknippat med hög involvering i samtliga uppgifter, även detta är signifikant på 01-nivå. Sammantaget finner vi således inget stöd för vår tredje hypotes (H3) att unga entreprenörsdrivna företag i huvudsak har servicestyrelse. Istället visar resultaten att de företag som aktivt använder sin styrelse har ledamöter som är involverade i en bred repertoar av olika värdeskapande styrelseuppgifter.

SLUTSATSER

Teori och litteratur lyfter fram att styrelser kan fungera som en värdeskapande resurs för de aktörer som är involverade i och omkring entreprenörsdrivna företag (Erikson och Bjørnåli, 2011). Det finns emellertid mycket begränsad forskning om styrelser i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsfaser (Gabrielsson och Huse, 2010). Istället har de flesta studier fokuserat på etablerade småföretag vars organisatoriska och strategiska utmaningar skiljer sig åt jämfört med unga framväxande företag. Som utgångspunkt för vår studie formulerade vi ett antal hypoteser. Syftet har varit att dessa hypoteser skall fokusera vår datainsamling och analys och därigenom ge förutsättningar för att bidra med teoretisk och empirisk kunskap om förutsättningar och villkor för styrelsearbete i entreprenörsdrivna företag.

Både Hartvigsen Lem (2011) och Huse (2011) lyfter fram behovet av att bättre förstå skillnader i styrelsearbete mellan mindre tillväxtorienterade företag och stora börsnoterade företag. Studiens resultat bidrar i detta avseende till kunskap om styrelser i entreprenörsdrivna företag på ett flertal områden. För det första ger det empiriska materialet som används i studien en unik inblick i unga framväxande företags styrelsearbete i förhållande till deras finansiering och utveckling. För det andra undersöker studien i vilken utsträckning ett aktivt styrelsearbete kan ses som en konsekvens av företagens finansiering och utvecklingsfas. Resultaten pekar i detta avseende i enlighet med resursberoendeteorin (Erikson och Bjørnåli, 2011) mot att företag aktiverar och använder sin styrelse i takt med att organisationen utvecklas och etablerar relationer med aktörer i sin omgivning. Agentteoretiska resonemang rörande företagets externa finansiering verkar å andra sidan spela mindre roll som förklaring i dessa tidiga skeden. För det tredje finner vi inget som stöder tesen att unga entreprenörsdrivna företag framförallt har servicestyrelser (Gabrielsson och Huse, 2002b). Istället visar studien att dessa företag har ledamöter som är aktivt involverade i flera olika styrelserelaterade uppgifter.

Det finns potentiella begränsningar i studiens upplägg och ansats som behöver nämnas. För det första representerar våra empiriska data en specifik kontext och en specifik typ av entreprenörsdrivna företag. Vi vill uppmuntra till fortsatta studier i andra entreprenörskontexter som kan testa och utveckla de idéer och resultat som vi lyfter fram, som exempelvis entreprenörsdrivna företag i inkubatorsmiljöer. För det andra baserar vi våra resultat och slutsatser på deskriptiva, icke-parametriska och bivariata statistiska analyser. Dessa analyser gjordes med hänsyn till den typ av data som var tillgängliga och vi välkomnar därmed studier av styrelser i entreprenörsdrivna företag som använder sig av mer sofistikerade mått och multivariata statistiska analyser. För det tredje har vi i studien använt oss av deduktiv hypotesprövning där vi söker efter allmänna tendenser och systematik i våra empiriska data. Det skall här påpekas att det även framkommit intressanta avvikelser i vårt material, exempelvis det faktum att några få fall använder sig av aktiva styrelser innan företaget blivit registrerat. Dessa avvikande fall är ur ett forskningsmässigt perspektiv minst lika intressanta eftersom det kan ge värdefull kunskap om hur styrelser kan agera värdeskapande i situationer där en formell organisation ännu inte existerar. Vi vill därför vid sidan av den typ av ansats som vår studie representerar även lyfta fram vikten av kompletterande processorienterade fallstudier (Huse och Zattoni, 2008) för att bidra med bättre kunskap om och förståelse kring styrelser som är proaktiva redan i företagens tidiga utvecklingsfas.

Trots dessa potentiella begränsningar bidrar vår studie med både teoretisk och praktisk kunskap inom området. Vad gäller studiens teoretiska bidrag, lyfter studiens resultat fram resursberoendeteorin som ett poängrikt perspektiv för att förstå förutsättningar och villkor för styrelsearbete i unga växande företag (Gabrielsson och Huse, 2010; Erikson och Bjørnåli, 2011). Vi rekommenderar därför att fortsatta studier inom området utgår från och förankrar sina resultat inom denna teoribildning för att skapa förståelse för hur styrelser fungerar i entreprenöriella kontexter. Vidare ger studien ett teoretiskt bidrag till litteraturen om styrelsearbete eftersom den kompletterar och utvecklar den ofta förekommande stereotypa bilden att mindre företag i första hand har servicestyrelser. Istället visar vi att aktiva styrelser i entreprenörsdrivna företag är involverade i en bred repertoar av styrelserelaterade uppgifter och därmed kan karaktäriseras som proaktiva (Huse, 2007).

Vad gäller studiens praktiska bidrag visar studien att styrelsen i entreprenörsdrivna företag i hög grad kan ses som ett redskap för tillväxt snarare än som ett kontrollorgan för externa intressenter. Studiens resultat visar bland annat att behovet av att utöva strategiskt ledarskap på styrelsenivå utvecklas och växer fram under företagets tidiga tillväxt som en konsekvens av att organisationen utvecklas och blir mer formaliserad. Denna gradvisa utveckling karaktäriseras av att företaget genom sina beslut och aktiviteter skapar olika typer av resursberoenden när verksamhetens försäljning utökas vilket får konsekvenser för företagets behov av kontaktytor med sin omgivning. Grundare i entreprenörsdrivna företag bör i detta avseende inte lägga tid och kraft på att värdera huruvida styrelsens sammansättning möter standardiserade rekommendationer kring att ha oberoende ledamöter. Istället bör styrelsen i hög grad anpassas efter den omgivning som företaget verkar i för att på så sätt kunna skapa värde genom att möta och hantera de utmaningar och de potentiella tillväxtproblem som det unga företaget står inför.

Vidare bidrar studien också till att belysa sambandet mellan externa ledamöter och styrelsens aktivitet i entreprenörsdrivna företag. Ofta anses det som nödvändigt att rekrytera externa ledamöter för att aktivera styrelsearbetet i mindre företag (Gabrielsson, 2007a). Men även om externa ledamöter mycket väl kan bidra till lärande och utveckling i små entreprenöriella företag (se exempelvis Deakins, O’Neill och Mileham, 2000) visar vår studie att aktiva styrelser inte har något tydligt och statistiskt säkerställt samband med förekomsten av externa ledamöter. Det finns således inget behov av att rekrytera ledamöter utanför företagets familje- och ägarkrets för att få till ett fungerande styrelsearbete i det entreprenörsdrivna företagets tidiga utveckling. Snarare kan det till och med ses som en tillgång att engagera personer med personligt och känslomässigt engagemang i verksamheten eftersom det ger förutsättningar för att styrelsen gemensamt och på bred front skall ta ansvar för det framväxande företagets utveckling.

  • REFERENSLISTA
  • Andersson, S. och F. Evangelista (2006): The entrepreneur in the Born Global firm in Australia and Sweden. Journal of Small Business and Enterprise Development, 13, 4, 642–659.
  • Audretsch, D.B. (2008): The Entrepreneurial Society. Oxford: Oxford University Press.
  • Bishop, P. (2008): Spatial spillovers and the growth of knowledge intensive services. Journal of Economic and Social Geography, 99, 3, 281–292.
  • Borch, O.J. och M. Huse (1993): Informal strategic networks and boards of directors. Entrepreneurship Theory and Practice, 18, 1, 23–36.
  • Bygrave, B. och S. Hunt (2005): Global Entrepreneurship Monitor. 2004 Financing Report, Wellesley – London: Babson College and London Business School.
  • Castaldi, R. och M. Wortman (1984): Boards of directors in small corporations: An untapped resource. American Journal of Small Business, 9, 2, 1–10.
  • Deakins, D., E. O’Neill och P. Mileham (2000): Executive learning in entrepreneurial firms and the role of external directors. Education + Training, 42, 4/5, 317–325.
  • Delmar, F., P. Davidsson och W. Gartner (2003): Arriving at the high growth firm. Journal of Business Venturing, 18, 2, 189–216.
  • Delmar, F. och K. Wennberg (2010): Knowledge intensive entrepreneurship: The birth, growth and demise of entrepreneurial firms. London: Edward Elgar Publishing.
  • Erikson, T. och E.S. Bjørnåli (2011): Styret som resurs og ressursene i styret, Magma, 7, 37–45.
  • Fama, E.F. och M.C. Jensen (1983): Separation of ownership and control. Journal of Law and Economics, 26, 301–325.
  • Fiegener, M. K., B.M. Brown, D.R. Dreux och W.J. Dennis (2000): The adoption of outside boards by small private US firms. Entrepreneurship and Regional Development, 12, 291–309.
  • Gabrielsson, J. (2007a): Correlates of board empowerment in small companies. Entrepreneurship Theory & Practice, 31, 5, 687–711.
  • Gabrielsson, J. (2007b): Boards of directors and entrepreneurial posture in medium-size companies: Putting the board demography approach to a test. International Small Business Journal, 25, 5, 511–537.
  • Gabrielsson, J. (2012): Corporate governance and IPOs in Sweden, bokkapitel i W. Judge och A. Zattoni (red.) Handbook of Corporate Governance and Initial Public Offerings (IPOs): An International Perspective. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Gabrielsson, J. och M. Huse (2002a): The venture capitalist and the board of directors in SMEs: roles and processes. Venture Capital, 4, 2, 125–146.
  • Gabrielsson, J. och M. Huse (2002b): The accumulation of knowledge of boards of directors: Contributions from 100 student reports. Conference paper presented at the 2nd EURAM conference on innovative research in management in Stockholm.
  • Gabrielsson, J. och M. Huse (2005): Outside directors in SME boards: a call for theoretical reflections. Corporate Board: Roles, Duties & Composition. 1, 1, 28–37.
  • Gabrielsson, J. och M. Huse (2010): Governance theory: Origins and implications for researching boards and governance in entrepreneurial firms, bokkapitel i H. Landström och F. Lohrke, (red.) The Historical Foundations of Entrepreneurship Research. London: Edward Elgar Publishing.
  • Gabrielsson, J. och D. Politis (2007): The impact of ownership and board governance on firm-level entrepreneurship in small technology based firms, Icfai Journal of Corporate Governance, 3, 43–60.
  • Gabrielsson, J. och D. Politis (2009): Board control and innovation: an empirical study of small technology-based firms, bokkapitel i M. Huse (red.) The value creating board: Corporate governance and organizational behaviour. London: Routledge.
  • Gabrielsson, J. och H. Winlund (2000): Boards of directors in small and medium-sized industrial firms: Examining the effects of the board's working style on board task performance. Entrepreneurship & Regional Development, 12, 4, 311–330.
  • Hartvigsen Lem, C. (2011): Et styre er et styre er et styre? Magma, 7, 5.
  • Henrekson, M och D. Johansson (2010): Gazelles as job creators – A survey and interpretation of the evidence, Small Business Economics, 35, 2, 227– 244.
  • Hillman, A., A. Cannella och R. Paetzold (2000): The resource dependence role of corporate directors: Strategic adaptation of board composition in response to environmental change. Journal of Management Studies, 37, 213–255.
  • Huse, M. (2000): Boards of directors in small firms: A review and research agenda. Entrepreneurship & Regional Development, 12, 271–290.
  • Huse, M. (2007): Boards and value creation: Understanding the human side of governance. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Huse, M. (2011): Styrer i gaselle-bedrifter, Magma, 7, 23–29.
  • Huse, M. och A. Zattoni (2008): Trust, life cycle and actual board behaviour: Evidence from one of the lads in three small firms. International Studies in Management and Organization, 38, 3, 71–97.
  • Huse, M., Gabrielsson, J. och A. Minichilli (2009): Knowledge and accountability: Outside directors’ contribution in the corporate value chain, i P.-Y. Gomez och R. Moore (red.) Board Members and Management Consultants: Redefining the Boundaries of Consulting and Corporate Governance. London: Information Age Publishing.
  • Jensen M.C. och W.H. Meckling (1976): Theory of the firm: managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 2, 305–360.
  • Johannisson, B. (2000): Networking and entrepreneurial growth, bokkapitel i D. L. Sexton och H. Landström (red.) The Blackwell Handbook of Entrepreneurship. Oxford: Blackwell Publishing.
  • Klofsten, M., M. Jonsson och J. Simón (1998): Supporting the pre-commercialization stages of technology-based firms: The effects of small-scale venture capital. Venture Capital, 1, 1, 83–93.
  • Kolvereid, L. (1992): Growth aspirations among Norwegian entrepreneurs, Journal of Business Venturing, 7, 209–22.
  • Kolvereid, L. och E. Bullvåg (1996): Growth intentions and actual growth: The impact of entrepreneurial choice. Journal of Enterprising Culture, 4, 1, 1–17.
  • Landström, H. (2003): Småföretaget och kapitalet, Stockholm: SNS.
  • Lütken, M. (2011): Styrer i vekstselskaper er ikke som andre styrer, Magma, 7, 30–36.
  • Mace, M.L. (1971): Directors: Myth and reality, Boston: Harvard University.
  • Minichilli, A. och M. Huse (2011): Styreoppgaver i vekstbedrifter: Sammenlikning på tvers av livssyklusfaser, Magma, 7, 46–63.
  • Pfeffer, J. och G.R. Salancik (1978): The external control of organizations: A resource dependence perspective, New York: Harper and Row.
  • Politis, D., J. Gabrielsson och O. Shveykina (2012): Early-stage finance and the role of external entrepreneurs in the commercialization of university-generated knowledge. Venture Capital: An International Journal of Entrepreneurial Finance, 14, 2–3, 175–198.
  • van Praag, M.C. och P.H. Versloot (2008): The economic benefits and costs of entrepreneurship: A review of the research. Foundations and Trends in Entrepreneurship, 4, 2, 65–154.
  • Spilling, O. (2006): Entreprenørskap på norsk. Oslo: Fagbokførlaget.
  • Wiklund, J. och D. Shepherd (2008): Aspiring for, and achieving Growth: The moderating role of resources and opportunities. Journal of Management Studies, 40, 8, 1919–1941.
  • Zahra, S.A., D.O. Neubaum och M. Huse (2000): Entrepreneurship in medium-sized firms: Exploring the effects of ownership and governance systems. Journal of Management, 26, 947–976.

© Econas Informasjonsservice AS, Rosenkrantz' gate 22 Postboks 1869 Vika N-0124 OSLO
E-post: post@econa.no.  Telefon: 22 82 80 00.  Org. nr 937 747 187. ISSN 1500-0788.

RSS